Företagen skrotar datorer för en halv miljard kronor i år

En klar majoritet av företagen och myndigheterna skrotar sina datorer och annan IT-utrustning när de köper nytt, trots att utrustningen skulle kunna användas i ytterligare många år. En TNS Sifo-undersökning som Inrego låtit göra nu under hösten visar att 62 procent av organisationerna skrotar IT-utrustningen och att det sker vart tredje-fjärde år.

I år skrotas uppskattningsvis nästan 300 000 datorer bara från företag och myndigheter. Värdet för utrustningen uppgår till cirka 470 miljoner kronor på andrahandsmarknaden*. Inkluderas även övrig IT-utrustning blir värdet ännu högre.

- Det är vansinnigt att företag och myndigheter skrotar IT-utrustning i den här omfattningen och att man kastar bort hundratals miljoner kronor. Det blir helt obegripligt med tanke på samhällsdebatten om klimatet, vikten av att utnyttja jordens resurser bättre och företagens miljöansvar. Dessutom strider det mot EU:s avfallshierarki, säger Jonas Karlsson, VD för Inrego som är specialiserat på återanvändning av datorer och IT-utrustning.

Undersökningen** visar att 62 procent av Sveriges börsföretag och myndigheter i regel skrotar sin IT-utrustning när den byts ut. Ytterligare 8 procent magasinerar datorerna tills vidare. Bara 7 procent ser till att utrustningen som fasas ut går vidare till återanvändning.

Här kan tilläggas att hela 81 procent av företagen och myndigheterna byter ut sin utrustning vart tredje-fjärde år eller oftare. Det är en relativt kort användningstid. En dator kan i regel användas i ytterligare tre-fyra år efter tester, rekonditionering och uppgradering.

Hälften, 49 procent, av de organisationer som väljer att skrota sina datorer gör det ”för att slippa lägga tid på att sälja utrustningen” eller för att ”vår policy stipulerar att all IT som vi byter ut ska skrotas”. Ytterligare en stor andel menar att man kasserar produkterna för att säkerställa att data på hårddiskar inte ska komma på villovägar.

- Det handlar till stor del om bekvämlighet och okunskap om att begagnad IT har ett stort värde. Det florerar också många myter kring informationssäkerhet, som att det säkraste sättet är att mala sönder hårddiskar men det finns fullt säkra programvaror för dataradering, säger Jonas Karlsson.

Återanvändning av IT ger stora miljövinster eftersom nyproduktion av datorer förbrukar stora mängder naturresurser. För att tillverka en enda dator går det åt 1,8 ton råvaror, kemikalier och energi, enligt FN:s miljöorganisation. Det bästa för miljön är att använda eller återanvända datorer så länge som möjligt. EU:s avfallshierarki och WEEE-direktivet klargör också att återanvändning alltid ska väljas före återvinning/skrotning när så är möjligt för att värna miljön. 

Mer statistik från undersökningen
• Myndigheterna är mer benägna att skrota sina datorer än börsbolagen. I Inregos undersökningar tidigare år har situationen varit den omvända.  70 procent av myndigheterna väljer att skrota datorerna medan motsvarande siffra för börsbolagen är 54 procent. Bolagen lägger istället produkterna i förråd i högre utsträckning.
• Vart tar datorerna vägen när de byts ut: Skrotas (62 %), läggs i förråd tills vidare (8 %), säljs till personal/välgörenhet (10 %), säljs vidare för att kunna återanvändas (7 %), går tillbaka till leasingföretag (10 %), vet ej (3 %).
• 4 av 10 organisationer (39 %) anser att de borde göra mer för att en större del av IT-utrustningen ska gå till återanvändning när den byts ut.

För mer information:
Jonas Karlsson, VD, Inrego, mobil: 0708-660 208,e-post: jonas.karlsson@inrego.se
Fredrik Nilsson, informationschef, Inrego, mobil: 073-505 74 84, e-post: fredrik.nilsson@inrego.se

*Värderingsberäkning för skrotade datorer
• För tre år sedan, 2009, såldes 1 045 000 datorer på företagsmarknaden i Sverige, enligt analysföretaget IDC (totalt 1,9 miljoner datorer om konsumentdatorer inkluderas).
• Nästan hälften, 45 procent, av företagen och myndigheterna byter ut sina datorer vart tredje år eller oftare enligt undersökningen. Om vi antar att det motsvarar 45 procent av de datorer som köptes på marknaden för tre år sedan, 2009, blir antalet datorer: 470 250 (45 procent av 1 045 000 datorer)
• 62 procent anger att de skrotar datorerna när de byts ut. 62 procent av 470 250: 291 555 datorer. Endast cirka 5 procent av tre år gamla datorer är så defekta att de inte kan återanvändas, i detta exempel 14 577 datorer. Antalet återanvändningsbara datorer blir sålunda: 276 977. 
• 1 700 kronor är snittvärdet för en företagsdator från 2009-2010, dvs tre år gammal, på andrahandsmarknaden. 
• 1 700 kronor multiplicerat med 276 977 datorer ger 470 miljoner kronor, nästan en halv miljard. Det är det ungefärliga marknadsvärdet på de datorer inköpta 2009-2010 som företagen och myndigheterna istället väljer att skrota eller som redan har skotats.
• Kommentar: detta är en grov kalkyl och dessutom omfattar räkneexemplet bara datorer, inte övrig IT-utrustning. Sannolikt är även värdet på den utrustning som företag och myndigheter skrotar högre. T ex har vi inte tagit hänsyn till att produkter från Apple har ett betydligt högre andrahandsvärde än produkter från många andra tillverkare.

**Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av TNS Sifo genom telefonintervjuer under september 2012 med IT-chefer på 50 slumpmässigt utvalda myndigheter/kommuner samt 50 slumpmässigt utvalda bolag på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm. Totalt 100 organisationer ingår i studien.